Dag 17 och 18 -The High Atlas

I två dagar har vi utforskat de höga Atlasbergen, som högst har vi varit uppe på 2930 meter. Vi har kört på småvägar, off road och såklart har vi utforskat till fots också.

Jag är fortfarande i skrivande stund helt uppslukad av Atlasbergens skönhet, och det är därför omöjligt att bara välja ett par foton att publiceras här. Det får bli ett lite kollage, för att illustrera de pampiga naturupplevelser “The High Atlas” har bjudit på.

Vi har kört igenom många små bergsbyar där Berberfolket bor. De är väldigt fattiga och bor i enkla hus som måste vara iskalla på vintern. Åkrarna plogas med hästar, skörden bärs på åsnor eller på kvinnornas ryggar. Det skär i hjärtat när barn i grundskoleåldern, går barfota i fälten i stället för att sitta i skolbänken. I de inte lika avlägsna byarna har vi paserat skolbarn, skolor och skolbussar.

Kanske borde vi stannat och försökt interagera med människorna i byarna. Det är svårt. Vi har stannat i närheten av några kvinnor som arbetat ett par gånger, de kom fram och berättade med teckenspråk hur mycket de frös och började dra i mina kläder. I många byar vinkar invånarna glatt och barnen springer efter bilen. Om de hinner ifatt oss bankar de på rutorna. Harald och Thea bestämde sig för att ge bort några leksaker de hade med sig, så vi stannade i en by. Barnen blev glada men fortsatte banka intensivt och vi fick helt enkelt köra därifrån.

Jag tror vi får vänja oss vid nyfikna barn, folk som drar i oss och tigger. Men det får ta lite tid.

 

12 tankar på “Dag 17 och 18 -The High Atlas

  1. FREEDOMtravel

    Vi har varit i Atlasbergen två gånger. Väldigt fint där! Ja, det är ju en omställning att möta människor på det här sättet. Fint att barnen ville ge bort leksaker, men det blir ju svårt att göra vid alla såna här möten … Men ni vänjer er säkert vid situationerna!

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. familjenmarken Inläggets författare

      Ja, det var fint av barnen att ge bort leksaker, men jag fick det nog att låta mer ädelt än det var för det fanns en självisk baktanke. Harald har nämligen tjatat om att få köpa en fotboll. Och eftersom vi har så ont om plats så var dealen att han skulle ge bort några grejer först, sen skulle vi köpa fotboll. Atlasbergen är fantastiska, förstår att ni återvänt, det kommer vi nog också att göra!

      Gilla

      Svara
  2. S/Y Mary

    Fantastiska bilder. Ser jättefint ut. Vi upplevde på vår resa att det faktiskt var ganska få människor som tiggde, trots att de inget hade. Tvärtom faktiskt, de delade med sig av det lilla de hade, och vi försökte ge tillbaka på ett så jämlikt sätt som helst. En slags byteshandel helt enkelt, som både parter kunde gå stolta ur. Men det där kan vara väldigt lokalt. Tack för att ni delar med er. Kram. Linda

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. familjenmarken Inläggets författare

      Tak Linda! En byteshandel känns som en väldigt bra lösning. Det var nog speciellt i de avlägsna bergsbyarna i, de är vana vid att det kommer just 4×4 med leveranser från hjälporganisationer och när vi kommer med vår relativt rena bil med dekaler trodde de kanske att det var syftet med vårt besök, att donera varma kläder och filtar. Det har inte varit något problem annars i Marocko. Kram!

      Gilla

      Svara
  3. Hanne Vest

    Det er så fantastisk herligt at følge jeres rejse, det gir virkelig inspiration at læse jeres berettelse og se billederne. Jeg ser frem til hvert nyt indlæg😄. Ønsker jer selvfølgelig en fortsat god rejse.
    Hanne

    Gilla

    Svara
    1. familjenmarken Inläggets författare

      Tak Hanne! Her er virkelig så smukt og Marocko er et nemt og rart land at rejse rundt i! Ser at der er begyndt at komme sne hjemme i Sverige, huuh! Knus fra varmen

      Gilla

      Svara

Lämna en kommentar