Kommentarer vi fått på vår kommande resa:
”Så spännande! Men jag skulle aldrig kunna ge mig iväg på det sättet, för jag är ett kontrollfreak” eller ”jag är så imponerad över människor som er, som kan släppa kontrollen och bara köra iväg”.
Men vänta lite nu. Jag är väl kontrollfreak? Och jag är ju gift med ett lika stort kontrollfreak? Eller??? Funderar en stund och konkluderar med ett självsäkert lugn att nej, vi är inte kontrollfreaks, vi gillar bara att ha koll på läget.
Jag grunnar vidare och googlar ”kontrollfreak”. Någon bra definition hittar jag inte, men däremot otaliga listor på vad som kännetecknar kontrollfreaks. En av de första punkterna är ”när du blir anklagad för att vara kontrollfreak svarar du, nej, jag gillar bara att ha koll på läget”. Busted!
Det är nog inte svart eller vitt och jag antar att vi befinner oss i någonstans i gråskalan. Vi känner ett stort ansvar för våra barn och tycker det är vår skyldighet att göra den här resan så säker vi kan för dem. Bränsletanken måste vara stor, så vi inte strandar mitt i Sahara. Vattentanken måste vara stor nog att vi inte törstar om det trots allt händer. Vidare måste vi ha en bra reseförsäkring, brett reseapotek, reservdelar till bilen, koll på UDs rekommendationer osv. Det är nog ett måste med en viss nivå av koll för att överhuvudtaget ha en chans att genomföra en sådan här resa.
Jag tror helt enkelt att vi kommer våga vara spontana om vi har koll på basala säkerhetsgrejer. Kanske kan man sammanfattade att vi vill ha kontroll för att kunna vara flexibla? Eller är det helt motsägelsefullt?
En annan sak som återkommer när jag läser om kontrollfreaks är att de är effektiva. Det stämmer definitivt in på oss båda! Väckarklockan ringer 5.45: jag springer en runda för att ta över barnansvaret kl. 6.30 (prick!) för då kör Jörgen till Danmark för sitt träningspass innan jobbet. Duscha, fixa frukost, lämna på dagis och i skolan och hinna till jobbet kl. 8. Ja ni fattar, så fortsätter dagen tills barnen är i säng och tvättkorgen tom och kylen full vid sisådär 20.30 på kvällen och det finns utrymme för ett par timmars egentid innan det hela börjar om. Detta är inte unikt för oss, det är verkligheten för alla heltidsarbetande småbarnsföräldrar vi känner.
Hur som helst är den här effektiviteten en av de egenskaper vi längtar efter att lämna kvar hemma i Malmö. Vi ska bara ta dagen som den kommer och ha tid nog att vara sjukt ineffetiva. Vi ska hinna reflektera. Och göra absolut ingenting. I flera dagar ibland.
Så är vi kontrollfreaks? Kanske det. Spelar det någon roll? Inte alls. Men jag älskar alla dessa småfilosofiska frågeställningar som ständigt dyker upp och ger grund för så många diskussioner och tankar.
Säkert kommer det bli mycket mer av den varan när vi får tid att bara vara och ta dagen som den kommer. 2 veckor kvar nu!
Familjen Markens Äventyr 
Snacka om att ha kontroll. Det är ju efter den 14 oktober som ni tar kontroll över era liv. Inget jobb, skola eller dagis som styr. Du kan ta din löprunda precis när som helst under dagen och gubben din kan gymma när och var som helst. Du har ”barntid” 24/7 inte bara på morgnar och kvällar. Sagostund kan bli när ni känner för det. Fylla kylskåpet gör du när det finns en supermarket i närheten (OK ibland måste man leta reda på dem). Är ni trötta, stanna för en siesta.
Ditt kontrollfreakande blir på en helt annan nivå; har vi tillräckligt med mat, bensin. Är bilkartorna framme, har vi rätt kartor. Är GPSn uppdaterad. Vatten i kylaren osv, Dvs livsnödvändiga kontroller. Inte de tidsstyrda och lite konstgjorda kontrollerna som skapats av jobb/skola/dagis, dvs av andra än er själva.
Vi tog kontroll över våra liv för sex år sedan då vi seglade iväg från Sverige. Kalendrar och armbandsur gjorde vi oss av med när vi seglade ut från hamnen. Livet blir njutbart på ett helt annat sätt. Och ja, det går att leva utan klocka.
GillaGillad av 1 person
Du ringar verkligen in en av de saker vi längtar efter Ann-Sofie, att få styra över vår egen tid och att spendera en massa tid tillsammans. Att få ta dagen som den kommer blir underbart! Häftigt att ni varit till sjöss så länge.
GillaGillad av 1 person
Vi hoppas på mågra år till. Om du har tid så finns vi på http://www.sailinglife.se.
Ser mycket framemot att få vara med på era äventyr. Något av en drömresa för mig.
GillaGillad av 1 person
Jag har kollat in er sida Ann-Sofie -jättefin. Men ska ni sälja båten?
Kul att du vill följa oss 🙂
GillaGillad av 1 person
Tack 🙂
Ja, för att köpa en lite mindre. Sedan fortsätter vi. Målet är Singapore.
GillaGillad av 1 person
Underbart! Lycka till!
GillaGillad av 1 person
Helt rätt tänkt!
…….men, det mesta finns att köpa, Marocko är INTE fullt med IS-anhängare, duktiga verkstäder och trevliga människor är betydligt vanligare än motsatsen! Det finns gott om vatten i oaserna, marknader med mat och poliser ”överallt”! Det känns tryggare att åka neråt än på E4:an i Sverige!
Lycka till!
GillaGillad av 1 person
Tack beritbosse! Vi längtar efter Marocko, har hört och läst så mycket gott om det från andra resenärer (inklusive er!). Sahara, Atlasbergen och Atlantkusten. Undrar om det räcker med en månad som vi tänkt oss.
GillaGilla
Ja, det bör räcka!
GillaGilla