Matlaget

Jag har kommit på en utmaning till vår Afrikaresa:

I varje land, där vi spenderar minst 10 dagar, ska vi arrangera ett matlag.

Lite bakgrund till detta påhitt: Sedan universitetstiden i Köpenhamn 2004 har jag varit en del av ett matlag. Det hela började när vi, ett gäng studenter på Öresundkollegiet i Köpenhamn, började äta söndagsmiddag ihop. Det blev starten på en lång era av fantastisk mat och umgänge med fina människor. Då, i 2004, var vi alla fattiga studenter och middagen inklusive efterrätt fick kosta max 25 kr per person. Vi betalade kontant per gång så att kocken inte skulle ligga ute med för mycket pengar. Man blev populär när man lyckades få ner priset till 17 kronor! Det var där, 2007 i Köpenhamnsmatlaget, som jag lärde känna Jörgen.

Jag lämnade studentrummet i Köpenhamn 2007 för ett kollektiv i Malmö. Värsta analgatan med Lina och Katti. Matlagstraditionen flyttade med. Vi var ett ganska stort gäng som varje tisdag åt ihop. Alla var inte studenter längre och det hände att det även bjöds på vin till middagen. Mycket vegetariskt blev det. Vi satte alltid på musik innan folk började trilla in och än idag får jag ett leende på läpparna när jag hör ”Mushaboom”.

Våren/sommaren 2008 flyttade jag in i Jörgens Köpenhamnskollektiv under 5 månader. Vi bodde 5 personer i en etagelägenhet med takterass. Granne med Tivoli och bakgården delade vi med musikkonservatoriet. Det blev många grillningar på den stora takterassen bland Köpenhamns takåsar. Det var magiskt att sitta med ett glas vin  handen och lyssna på klassisk musik från konservatoriets studenter. Vi kommer antagligen aldrig bo så fint igen.

Det bar åter av till Malmö när Jörgen och jag köpte lägenhet och blev sambos. När vi kommit i ordning körde vi igång igen, nya människor och på onsdagar. Det måste varit våren 2009. Ännu flera hade nu jobb och vi slutade betala per gång och maxgränsen för middagen togs bort. Många var i början av karriären och flyttade beroende på arbetsmarknaden och ofta försvann ansikten och nya tillkom. När vi fick Harald följde han med oss runt på middagarna. När Thea också kom 3 år senare blev det logistiskt svårt för oss att åka iväg sena vardagskvällar. Middagen blev helt enkelt alltid hemma hos oss. Så underbart att alla ställde upp att komma hem till oss varje vecka! Och lyxigt när de andra lagade mat i vårt kök medan vi i lugn och ro lade barnen i sina egna sängar.

Vi testar nya medlemmar (mest på skoj). Man måste gilla att laga mat, att äta mat eller vara socialt kompetent för att få en plats i gänget. I år är det många som är upptagna med småbarn, karriärer, danskurser och annat och vi ses varannan torsdag kl 19. Vi har barnvakt och äter åter hemma hos den som lagar middagen. Jag får stolt säga att standarden är hög. Både på maten, vinet, folket och våra diskussioner. Jag kommer sakna våra middagar oerhört mycket under vår Afrikavistelse.

Tillbaka till utmaningen, i varje land där vi spenderar minst 1o dagar ska vi alltså arrangera ett matlag. Med andra ord slänga ihop en middag och bjuda in någon att äta den med oss. Som ett sätt att påminna oss om att dels ta kontakt med folk (andra turister eller lokalbefolkning) och dels att ibland laga extra lyxig middag med minst två rätter.

Det kan bli en kul grej och jag ska självklart blogga om det!

2 thoughts on “Matlaget

  1. Ping: Onsdagskväll på Kransgatan | Familjen Markens Äventyr

  2. Ping: Dag 31-34 – Essaouira och vårt första Matlag | Familjen Markens Äventyr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s